Dagen före

alltså jag känner ingenting. Absolut ingenting känner jag i år. Imorgon ska man bort över "Julafton" och fattar knappt att det är julafton. Men men jag kanske börjar känna av det på riktigt imorron. Vem vet.

Får se när rörmokaren hör av sig, han skulle höra av sig mellan 16-18 så sitter väl här i väntan på bättre tider eller nåt. Så jävla nice och han skulle inte ha särskilt mycket (mer) betalt heller än andra rörmokare. Och fixar allt åt mig under mellandagarna, så sweet.

Sedan släktmiddag ikväll eller en liten sådan och efter det ska vi umgås lite granna jag och kompisarna.

Suck, ska jag be "någon" dra åt helvete eller inte? Till slut rinner bägaren över och då får jag fan nog. Och går det så långt då är det jävla svårt att rätta till när det har med mig att göra. Varför ska man utsätta sig för folk som inte satsar på att göra någon annan lycklig än sig själv?

Patetiskt